Jag kommer hem och droppar de sex marsvinen med Stronghold och sätter dem i burar.
Nilas med nakenmagen
Jag har ont av Nilas, den ensamme killen. Han är bara tre månader men affären gav mig först uppgiften sex månader så han fick fortsätta själv, annars hade jag nog provat med en vuxen kille.
Den 18 maj är Nilas mage naken.
Nilas har svart teddyaktig päls men är helt naken på magen. Han ökar ordentligt i vikt efter skabbehandlingen så även han hade skabb.
En liten ensam kille som väger 627 gram.
Efter bara några dagar får han flytta till Linda som har babykillar efter Lindome26
Jag låter dem vara i burar där jag bara stoppar in hö morgon och kväll tillsammans med en liten giva C-vitaminrika grönsaker och gräs.
Den 6 juni har han fått en vän och ökat 56 gram.
De får gräs ofta, kanske tre fyra gånger om dagen. Jag vill inte ta i dem när det gör ont av skabben så de får vara i fred.
Den 6 juni Nilas mage är inte naken längre 🙂
Pappa Zac och sonen Birk
Döper pappan till Zac. Nytt liv, nytt namn ni vet. I vanliga fall hade jag troligen kastrerat detta pojkpar eftersom åldern är bra för det men…
Efter en vecka badar jag paret och då finns mycket skrufs i pälsen på pappa Zac. Efter ytterligare en vecka badar jag igen och det finns fortfarande massa skrufs. Baden är rena traumat, och jag är rädd att det ska bli för mycket för honom.
Zoc skriker när en tar i honom så jag försöker göra det så lite som möjligt första dagarna. På två veckor ökar han 80 gram.
Sonen som sitter med pappa Zac ska vara åtta månader enligt affären. Kull ett. Först tänkte jag att det var konstigt att en av alla djuren var trygg och fem skiträdda men Birk som jag döper han till är annorlunda. Han är sned i huvudet på nåt sätt och verkar trött.
Jag såg inte snedheten direkt men efter ett par dagar ser jag det. Birk känns lite nyfödd varje dag. Han är glad och snäll, men kanske inte det vassaste besticket i lådan. Birk har kort svart slät päls och jättesmal vit bläs.
Älskling – Birk. Ökar till 112 gram på 17 dagar.
Så himla fina killar, friska och fina nu. Ska hålla dem under uppsikt ett tag bara så att de håller sig stabila nu när de är friska så de inte börjar bråka när de känner sig starka.
Mamma Elsa-Li och döttrarna Hilma och Ylva
Det är tre honor tillsammans som skrämmer slag på sig själva. Eftersom jag har flera små flockar så delar jag dem direkt efter skabbkarensen för att de ska få en chans att lugna sig, bli tryggare.
Mammans nya namn är Elsa-Li. Hon har normal bra vikt och är ok i päls och hud. Hon är svart med bruna tecken och vanligt kort släthår. Hon kliar sig rejält dag två och tre så hon hade ändå skabb.
Mamman Elsa-Li, nu bor hon i en liten flock i Nödinge. Hennes vikt var i princip oförändrad de första veckorna så inget värre angrepp av parasiterna.
Hilma är dotter i kull två, hon är sex månader och hon hade ett syskon som var dött vid födseln. Hilma är helt svart och har längre teddypäls. Nu bor hon i en fin flock med fyra individer på Hisingen.
Hilma. Mjuk go tjej med samma pipa som pappa Rex. De har ju samma päls också, verkar vara genetiskt med den höga rösten. Hon ökade bara 30 gram på två veckor vilket troligen innebär att hon inte var allt för svårt tillbakahållen av skabb.
Lilla Ylva, tre månader och syster till Nilas utgör kull tre. Ylva är orange och vit och vanligt kort släthår. Ylva bor nu i Dalsland i en fin flock på fyra. 🙂
Ylva. Ett riktigt energiknippe, hon är ju i växande ålder och ökade 118 gram på tre veckor.
hejdå, nu drar jag till Dalsland