Idag skriver Kristina om underlag och det tycker jag var intressant. Hoppas det känns så för er också. Eftersom Kristina inte har nån bild av marsvin i dagens blogg så får ni några på goa Sotis.

Han väger idag söndagen den 22 juli 828 gram Han känns jättefin och frisk nu och sällskapar sedan en dag med min kastrerade Lykke-Li. Det återstår att se vad de gillar det men ännu så länge interagerar de inte jättemycket.

Nu Kristina:

I maj i år (2018) var jag på en föreläsning om marsvin på Blå Stjärnan. Den var mycket intressant, och en av sakerna som togs upp var att man kan använda stallpellets som bottenströ till marsvinen. Jag har genom åren testat, och diskvalificerat, en massa olika sorters burunderlag, men inte stallpellets. Alltså var det värt ett försök.
Den stallpellets jag provat kommer från Granngården, och finns att köpa i 14-kilossäck. Den består av pressad sågspån, från gran och tall, och det anges att mängden tall är lägre än 10%, vilket känns bra eftersom mängden terpentin är lägre i gran än i tall.

Torr pellets i plastlåda, redo för blötläggning

Stallpelletsen ska blötas med vatten, för att sedan falla isär till fint spån. Rekommendationen på säcken är 5-7 liter vatten per säck stallpellets. Med den mängden vatten hade jag svårt att få pelletsen att ramla sönder, men med 1 liter riktigt varmt vatten per kilo stallpellets fungerade det tillfredsställande.

Vattnet har precis hällts på, och pelletsen ramlar isär

Slutresultatet med den vattenmängd jag använde blir spån som är för blött för marsvinen att gå på, men efter en veckas torkning i plastlådan var det bara aningens fuktigt, och jag bedömde att det då var okej att använda. Det luktar sågspån, och för mig som förknippar den doften med förekomsten av terpentin var det inte helt behagligt.

Närbild på svälld pellets som svällt klart.

Lilla flocken (Nypon, Luna och Sonja) fick vara testpiloter för stallpelletsen. I deras låda på 130*80 cm gav sju kilo pellets ett lagom tjockt lager bottenströ.

Nystädad låda med stallpellets.

Nu har vi använt stallpellets i ett par veckors tid. Så hur fungerar det? Inte jättebra, tycker jag. Om det hålls fuktigt så dammar det inte, men jag är inte helt förtjust i att låta marsvinen bo på fuktigt underlag. Ytan torkar upp väldigt fort, speciellt nu när det har varit orimligt varmt, och då dammar det.

Rejält.

Det är mjukt och trevligt, och marsvinens fötter verkar må bra. Marsvinen själva verkar också gilla underlaget, och de kan ordna små gropar till sig själva att vila i.
Det är relativt lättstädat. Jag punktstädar dagligen, och gräver bort allt kissat strö, och plockar bort alla pluttar. Det är lätt att se vilket strö som är kissat på och att gräva bort detta,men pluttarna får handplockas. Jag har försökt att använda en sådan där spade man använder för att städa kattlådor för att sila bort pluttarna, men antingen har jag fel typ av
spade, eller fel teknik, för det har inte fungerat bra. Det går fortare att handplocka.
En stor nackdel är att det är så finpulveriserat, så att alla grönsaker som marsvinen tappar i spånet blir alldeles insmetade med spån. Det gillar jag inte alls. Men det värsta är dammet.
Nypon har problem med kronisk rinit, och är definitivt känslig för damm. Efter ett par veckor på stallpellets blev han väldigt snuvig, så vi fick sätta in en ny omgång Metacam och byta tillbaka till gammalt beprövat, dammfritt underlag.

Nu ser det ut som vanligt igen.

Stallpellets kan säkert fungera för andra marsvin, men inte för min lilla flock.

Kristina från Ekliden