Lördag. Vaknar vid åtta och får sätta fart så limporna härhemma får service innan jag ska iväg till omplaceringen.

Gör i ordning C-vitamingurka. Väger mamma Pernilla, fyra bebisar och Moltas. Alla omplaceringar som behöver mer passning än i omplaceringen.

Vikten har gått neråt på Moltas och mamma Pernilla så jag gör kligröt med Critical Care för jag hinner inte stöda.

Moltas går ner i vikt. Detta händer i princip alltid efter kastrering.

Dricker kaffe med havremjölk, packar bilen med pärmar, örttabletter och ett par transporter som ska ner till Eragons. Framme precis till tio, Marie och Maria är redan på plats. Eftersom jag jobbar många lördagar är det bonus att jag kommer idag, vi planerar inte in mig i schemat längre.

Maria sköter marsvin idag. För säkerhets skull har vi utökat arbetsgruppen så nu har vi två Maria och två Marie. Mycket bra, dessutom har vi ännu några till fast de har egna namn 🙂

Många som får skötsel av sina djur har adopterat men även sådana som skaffat på annat håll inser ju vilken fördel det är att få flera ögon än sina egna på de små limporna.

Jag har en träff med en tjej som vill ha en tredje i flocken till sin hona och  kastrerade hane. Vi känner adoptören. Adoptionen går fint, vi hade en ung tjej som säkert flyter bra in hos fyraåringarna.

Vi har bestämt att jag gör adoptionerna, de flesta gör jag alltså inte på lördagarna. Det blir stressigt och enklare att träffa de som ska adoptera utanför öppentiden. Däremot tar vi in djur som ska omplaceras på lördagarna.

Jag ringer Najeeb som hjälper oss att packa hö. Han sov 🙂

Najeeb har packat hö.

Sen kommer Christina, hon ska ha kloklippar och skötselkurs. Vi har ibland så många som står och väntar på skötselhjälp att Christina vände på problemet. Om några fler vågar själv så kanske belastningen blir mer jämn. De kan dessutom ta sovmorgon på lördagarna 🙂

Christina inleder med: nu ska vi lära oss att koppla av 🙂

Christina har två kurser och under tiden tar Marie betalt för hö och annat i affären och Maria tar hand om skötseln. Jag grejar med allt möjligt, skriver instruktion hur en ska sanera vid ohyra och svamp, blir avbruten och försöker igen 🙂

Lördagarna är ofta ett kreativt kaos med samma mål.

På alla upptänkliga sätt ordna det bra för hemlösa marsvin och i viss mån även de människor som bestämt sig för att ge dem ett hem.

Marie tar betalt och dessutom väger vi marsvinen vid disken. Vikten är den bästa kollen på att allt är som det ska.

I vår gemenskap i välkomnar vi självklart de som skaffat marsvin på annat sätt. Det viktiga för oss är att dessa människor ser allvaret och förstår hur viktigt det är att tänka efter mer än en gång när en skaffar djur. Nästa gång.

Bland alla dem som köper hö, spån och får skötsel finns en som ganska nyligen skaffat två unga hanar och bröder hos en uppfödare i Göteborgsområdet.

Dessa unga marsvinspojkar har nu vid sju månaders ålder börjat bråka såpass allvarligt att de skadar varann och ägaren har redan varit en gång hos veterinären för skador. Vi gör det vi gjort så många gånger förr:

Vi säger till henne att hon måste dela dem. Vi lånar ut en bur eftersom hon bara har en. Vi säger till henne att uppfödaren bör hjälpa henne. Hon har redan försökt men uppfödaren har inte plats att ta in en av hanarna. Däremot hade hon fått erbjudande om att få två gratis bebispojkar som hon kunde sätta med var sin av pojkarna. Hon överväger detta.

Vi säger att vi inte rekommenderar att ta in fler pojkar för hur kul är det om det efter några månader med fyra bråkande hanar?

Vi ser det som skadebegränsning. Kastrera båda, sätt dem med honor. Behåll båda om du vill men om du skaffar honorna från oss kan vi omplacera en av dina kastrerade. Vi betalar inte för kastreringen men däremot gör vi gärna eftervård på båda om du följer våra instruktioner och rekommendationer. Dessutom slipper du att betala vår avgift för omplacering av hanen. Dock kräver vi medlemskap för både adoption, omplacering och hököp numera.

I princip alla som får erbjudandet om att vi eftervårdar och omplacerar tar det. Vi har många kastrerade hanar och mycket eftervårdsarbete.

Inte så mycket Karebyhö kvar när vi stänger. Det blir ännu en hämtning denna veckan, men inte så långt att köra som tur är. Hämta spån och hö gör jag i princip varje vecka, ibland två gånger per vecka. Det är mycket jobb.

När vi stänger är klockan kvart över ett och alla är relativt trötta. Vi sitter och tjötar en stund och vid två draget ska jag och Marie ta nya tag och hämta hö i Trollhättan.

Vårt mål är att alltid erbjuda två kvaliteter hö. Just nu finns inte lyxhö som vi tidigare hade utan det är hö från Kareby och Trollhättan.

Vi kör först till Bohus och hämtar kärran, vidare till Trollhättan och långt ut på landet. Marie lastar nästan allt hö och jag betalar över swish. Sen vänder vi och kör till Nansensgatan igen. Vid halvfem är vi framme och Marie lastar i princip av allt också och sen sätter vi oss och konstaterar att det är dags att “call it a day”

Jag lämnar Nansensgatan.

Dagens sötaste marsvin är Bosse. Jag minns inte detaljerna men tror det var Camilla som tog med honom halvvägs mellan Stockholm och Göteborg när hon åkte tåg för några år sedan. Då hade han levt ensam och hans människa hade inga planer på att ordna honom ett sällskap. Camilla snackade loss honom ur ensamheten och nu bor han med tre tjejer hemma hos en av våra adoptörer som idag försökte slappna av vid kloklippning.

Bosse är ganska avslappnad.