Under en lång period har det i princip varit marsvin in. Det har varit marsvin som suttit riktigt illa till som Stjärngossarna som bjöds ut till ormmat, människor som blivit dunderallergiska och övervägt avlivning men även sådana marsvin som blivit sista svinet och vars människor bestämt sig för att avsluta.

Jag har åkt ner till omplaceringen i princip varje dag, haft en del stöd av Marie och Marie men det har varit tungt ändå. När massor av fina underbara marsvin bara sitter i förvaring…det är kass.

Men så kom ett mail och ett mail till och ett sms, ett pm och även någon som anmälde intresse på öppentiden. Helt plötsligt räckte marsvinen knappt till och jag känner mig glad igen. För jag är både lättledsen och lättglad. Igår kväll träffade jag två trevliga kvinnor och adoptörer som det var roligt att adoptera till. De hade känsla för djur och när Moltas (jag tror ni minns Moltas, Mauritz och Verners hemska situation?) flyttade iväg för att bli flockledare för flera stycken… det är lycka i mitt bröst. Moltas bor nu i Skepplanda.

En stund senare flyttade även Mauritz och Leandro och de bor nu i Falkenberg. Dubbellycka. Sen åkte jag till Maria för att hämta en liten stackare, som jag ska berätta om nästa gång jag hinner skriva.

Från en av tre i en riktigt äcklig 100 bur till the one and only i en tjejflock. Moltas vägde 735 gram den 10/11 och vid flytt igår 879 gram.

Mauritz. Kommer att sakna hans lilla sociala ansikte <3

Maria säger att Verner allt får bli kvar hos henne  och hennes kastrerade Piglo 🙂 Så Verners hem är nu i Mölndal. Kan en bli trippellycklig? jag kan iallafall. Fint fixat för tre olycksfåglar på samma kväll även om det krävdes en bebispojke, en kastrering och en kastrerad hona för att fixa sällskap till alla tre.

Verner vars hela bakparti var ur funktion den 11/11-2018. Verner har nu  tagit kontroll över bakparti När Verner kom utan funktion i bakbenen vägde han 857 gram. Vid senaste vägningen var han uppe i full funktion och 1072 gram.

Det tog 81 dagar,  två månader och tjugo dagar att klicka i alla rutor, sällskap, sundhet, lagom viktökning, bad, ohyrebekämpning och ansvarsfulla ägare för alla tre pojkarna. Sen flyttar och adopteras de på samma kväll, det var lite slump och himla lyckat 🙂

81 dagar. Jag vill särskilt påtala det för dem som tror att bara en kör marsvinen till Göteborg så är det lugnt. Det är ett bra arbete vi vill göra och ska vi göra det bra så kan en inte bara samla alla på Eragons.

Jag la fyra timmar i går kväll på att förändra marsvins situation. Det var  den tid det tog att skjuta bollen i mål. Innan dess har det varit timmar med skötsel, släpande av hö, spån, skräp, byte, tvätt, grönsaker osv osv osv. Jag höll på att glömma allt mailande och pratande. Det vill säga alla träningstimmar om jag ska fortsätta med fotbollsmetaforen.

Ingen kan göra allt – men alla kan göra nåt.

Säg inte till mig vad du inte kan.

Jag kan inte nog säga hur stort mitt ointresse för detta är och jag kanske ger dig tröst för att du är en vän men egentligen spelar det inte så stor roll vad du inte kan. Det som spelar roll är vad du gör.

Förhandla med dig själv om vad du kan och gör sedan det och kanske lite, lite till.

“Be the change that you wish to see in the world.”

― Mahatma Gandhi