Lördag och dags för omplaceringen, bara jag idag men nöden är uppfinningsrikedomens moder och Jasmine & Davids moder är jag. Mutade båda två att hjälpa till idag 🙂

Tar betalt

David tog betalt och det gjorde han bra. I kassajobbet ingår att låta dem som ska lämna marsvin skriva i omplaceringspappret med alla uppgifter en vet och att ta en dagsaktuell vikt på marsvinet. Bra att veta vad marsvinet väger när det kommer in. När de byter miljö kan det påverka  dem och på det sättet kan en få kvitto på när de “hämtat upp” sig från miljöbytet. Ofta tycker jag att de som kommer in två och sitter kvar två tar hårdare vid sig av miljöbyte. Dessa brukar minska lite i vikt, 2-4 % och efter två veckor är de tillbaks på inflyttningsvikten. Jag tolkar det som att de vant sig vid den nya miljön och accepterat det.

Amy fotograferad av Johanna Lagnevall

Medan de som kommer in i en flock snabbt hämtar upp, de kan vara lite dystra under ett hus en dag eller max två. Särskilt om de under flera år bott i en familj med bara en kompis. Men efter ett par dar käkar de grönsaker med de andra som om de aldrig gjort annat.

“Anna”

Ett marsvin som blivit ensam för ett halvår sedan kom in. Anna är stor och jag säger att det är bra om hon får mjukas upp i en flock innan vi skickar hem henne igen med ett par nya kompisar. Annas familj går med på detta och lämnar henne.

Sköter marsvin

Jasmine sköter marsvin, gör rent öron, klipper klor och rakar päls på löpande band. Själv försökte jag adoptera iväg marsvin till de ställen där de får det bra och idag gick det väl sådär..

Lorna fotograferad av Johanna Lagnevall

Det kom in fyra och en flyttade på prov. Det var Sven som flyttade till två flickor och jag tror inte att han kommer tillbaks men ändå, just nu sitter det fyra burar med omplaceringsmarsvin härhemma. Dessutom finns det marsvin hos Johanna, Lena, Cecilia och Maria.

Johanna fotar i höstträdgården

När klockan var ett stängde vi och snabbt hem där Johanna redan väntade för att hon skulle fotografera. Planerar att flytta in marsvinen i huset idag eller imorron så det är de sista skälvande grässtunderna nu.

Inga-Lena fotograferad av Johanna Lagnevall

När Johanna och jag ätit, druckit kaffe, the och tittat på de fina bilderna så åker hon hem. Jag släpper Anna i flocken och reflekterar igen över att hon är ovanligt stor. Anna springer direkt på en Lorna som sitter still,  och börjar att para henne. Ovanligt beteende…för en hona…om det är en hona…jag har inte kollat. Självklart var det inte en hona.

Ringer ägaren som pratar i bilen och barnen hojtar i baksätet;

-Då kan hon heta Bob!

Vi enas om att Anna-Bob ska få komma hem igen, nu när flockterapi är uteslutet. Sen ska henom snarast vägen om Husdjurshälsan och läkning hos oss för att slutligen få ett par flickor till sällskap.

Anna-Bob

Gött med ägare som tar det bra och kass med zooaffärer som Arken Zoo i Sisjön som skickar iväg två djur som har olika kön att leva tillsammans. Alla kan ha otur med en könsbestämning men zooaffärer har det extremt ofta. Tur i oturen någon av dem var ofertil. Eller så kanske Anna-Bobs numera döde kompis också var en en kille? trots det fina pappret från Arken Zoo som intygade att familjen hade två flickor..sen kan vi inte förutsätta att det var Anna-Bob som var ofertil.

Better safe then sorry.