Virvelmarsvin är populära och otroligt söta. Loella är inget undantag, nåt gulligare får en leta efter. Virvlar är ett av de pälsslag som jag fördrar eftersom de inte verkar må dåligt av sin päls. Det finns en motsvarighet bland så kallade rasmarsvin som kallas abessinier och dessa tycker jag absolut verkar galet avlade. För att ge er en uppfattning om vad jag menar så limmar jag in vad föreningen för rasavel av marsvin prioriterar.

ABESSINIER

Abessiniern har sin päls formad i rosetter (=stora virvlar) och åsar (=pälsmanar) över kroppen. Idealet är att åsar och rosetter ska bilda ett rutigt mönster. Pälsen ska vara styv med grova strån.

SMF:s standard för Abessinier

En abessinier är en strävhårsras med rasvisa attribut hon inte delar med någon annan ras. Abessiniern skall ha en rundad kropp som är harmoniskt byggd och med bra proportioner mellan kropp och huvud. På denna kropp skall åsar och rosetter sitta och bilda ett rutigt mönster. Den skall ge ett strävt, stickigt, borstigt och robust intryck. Då det mest rastypiska hos en abessinier är dess åsar och rosetter måste dessa hålla hög kvalitet för att abessiniern skall anses vara en god representant för sin ras. Välbalanserade och välplacerade rosetter och raka, höga åsar samt en päls av sträv och grov kvalitet gör en bra abessinier.

Kroppsform 15

Kroppen skall vara kort och kompakt med fast hull. Huvudet skall ge ett trekantigt intryck, med konvex profil, både sett från sidan och sett uppifrån. Huvudet skall vara proportionerligt i förhållande till kroppen, minst 1/4 av marsvinet. Djuret skall ha normal storlek i förhållande till ålder. En viss könsprägel är önskvärd gällande kroppsform.
De vanligaste felen: Huvud: platt panna, smalt huvud, spetsig nos, långt huvud eller för litet huvud. Kropp: Midja, kantighet, smala skuldror, omarkerad nacke, felaktig benställning, bred bakdel (s.k. päronform), överbyggd eller kraftigt sluttande bakdel. Avvikande storlek i förhållande till åldern. Väl utvecklade extra spenar.
Diskvalificerande fel: Skelettdefekter och missbildningar

Öron 10

Öronen skall vara stora, släta och slokande. De skall vara vågrätt placerade långt ifrån varandra. 
De vanligaste felen: Fel ansatta, veck, för små, flikar, för lätta/lyftande, mekaniska skador. 
Diskvalificerande fel: Avsaknad av ytteröra.

Ögon 10

Ögonen skall vara stora, runda och klara. 
De vanligaste felen: Felformade, rinnande, små, ojämnt stora eller skador, hängande ögonlock, icke synlig fattyeye. 
Diskvalificerande fel: Grava ögonskador/sjukdomar t.ex. katarakt, glaukom, synlig fatty-eye, blindhet.

Pälskvalitet 15

Pälsen skall vara sträv och tät. Den skall kännas stickig och styv och hårstråna skall vara grova. Viss hänsyn tas till könsprägel. Pälsen skall ha en ideal längd på mellan 4-5 centimeter. 
De vanligaste felen: Fet, oelastisk, ullig, vågig, tunn, för lång (över 5 cm), för kort (under 4 cm), långa strån, torr, mjällig. Kala fläckar mindre än 0,5 cm i diameter. 
Diskvalificerande fel: Pälslängd under 2 cm eller över 7 cm. Kala fläckar större än 0,5 cm i diameter.

Åsar 20

Höga, tydliga, obrutna åsar skall löpa mellan rosetterna. Ryggåsen skall följa ryggraden. Kragås och bakås skall ligga i rät vinkel mot ryggåsen och parallellt med varandra. Det skall på var sida, nedanför sadel- och bakrosetterna löpa sidoåsar parallella med ryggåsen. Huvudet skall ge ett borstigt intryck. Det skall ha en rak, hög, uppstående och obruten man som löper till kragåsen i linje med ryggåsen, och vara väl samlad. Mustaschen skall vara kraftig. 
De vanligaste felen: Otydliga, tunna, brutna och/eller sneda åsar. Otydlig man och/eller mustasch. 
Diskvalificerande fel: Avsaknad av någon av de fem stora åsarna. Avsaknad av man eller mustasch.

Rosetter 20

Det skall finnas åtta stora, djupa, symmetriska rosetter med nålfina centrum. De därutöver enda tillåtna rosetterna är de som befinner sig framför kragåsen. T.ex. bog- eller nosrosetter. De får dock ej påverka manens utseende. Sid- och sadelrosetternas centrum skall vara placerade på en rät linje vinkelrät mot ryggraden och parallell mot höft- och bakrosettlinjen, vilken löper över bakdelen. Sid- och höftrosetterna skall vara parallella även de. 
De vanligaste felen: Extra, dubbla, kluvna, platta, avlånga, öppna och/eller asymmetriska rosetter. Ojämt placerade, felplacerade (s.k. out of line) och/eller otydligt avgränsande rosetter. 
Diskvalificerande fel: Avsaknad av någon av de åtta stora rosetterna.

Kondition/presentation 10

Djuret skall vara välbyggt och muskulöst med fast hull. Ett välskött, rent och välpresenterat djur skall ges full poäng. 
De vanligaste felen: Långa klor, smutsig, kraftig fällning, sår, ärr, mager/överviktig, oren talgkörtel, skadade tänder, markerat nosstreck och missfärgad päls. 
Diskvalificerande fel: Avsaknad av klor/extra klor, all sorts ohyra, dräktighet, sjukdom, vanskötsel, främmande ämnen i pälsen, avsaknad av tänder.

SUMMA 100 // Senast uppdaterad 2014-11-20

Tja, vad ska en säga? Prioriteringar…prioriteringar. En av sakerna som är mest beklämmande som jag upplever är att dessa avlade abessinier har en tendens att använda tänderna på ett annat sätt än de flesta andra marsvin. De använder sina tänder till att bita i människor. Kan vara lite knepigt. Men Föreningen för gemensam förnekelse har kontroll på problemet. Deras lösning är att förneka att abessinierna har beteendet och då var det problemet ur världen.

Men tillbaka till Loella som är en trevlig tjej, bits inte,  har vägt och utvecklats bra och har inga hack i skivan. Redan lovad till en familj och såklart är det en liten flock hon ska leva i.

Loella

VALET

Däremot fick jag hack i skivan. Det har varit mycket de senaste, arbete, eftervård av kastrerade plus valet. Med min vanliga tidsoptimism.

Val måste ju inte ta massor av tid men numera tar det hela valdagen och lite till. Jag är en av dem som arbetar med att ta emot röster i Göteborgs kommun på valdagarna och det känns bra att vara kugge i demokratin.

Så här är det på ett ungefär att vara vice ordförande i ett valdistrikt i Göteborg.

Jag åker hemifrån kvart över sex på morgonen, tar bilen för det underlättar i slutet av valdagen när vi ska leverera allt material till Stadshuset.

Mellan klockan sju och åtta på morgonen möblerar jag och sju kollegor om ett klassrum på Katrinelundsgymnasiet till en vallokal för vårt distrikt. Vi går igenom allt som skickats ut av Valmyndigheten. Det är informationsplanscher, listor och plastpåsar där de räknade röstsedlarna ska placeras. i plastpåsarna ska de räknade valsedlarna vara i slutet av dagen, märkta med  distrikt, antal och parti.

Alla stolar och bänkar staplas upp, tre vanliga gröna valbås fälls upp, ett lägre valbås för rullstolsburna ordnas och en bänk där vi ska sitta med två röstmottagare, och omväxlande en vice och en ordförande, de ska gälla för arbetsledare men jag tror det finns lika många olika stilar som det finns människor. Röstmottagarna kontroller att personen ska rösta i vårt distrikt och kontrollerar även id i förhållande till röstkortet. De som inte har röstkort behöver sitt id och då letar en upp dem på personnummer i röstlängden som är en häfte där alla röstberättigade finns listade.

Resterande av de sammanlagt åtta personerna i vårt valdistrikt växlar mellan att fylla ställen med röstsedlar, dela ut valkuvert, se till att pennor finns i båsen och visa väljare rätt och svara på frågor. Vi har ett rastschema och alla ska ha sammanlagt tre timmars rast delat på en och tvåtimmarspass. Låter ganska mycket med tre timmars rast men vi jobbar bortåt 18 timmar så det behövs.

På skolan finns ytterligare sex distrikt så det surrar av aktivitet i byggnaden. Det kommer partifolk med röstsedlar och vi gör i ordning ställ med röstsedlar till framförallt alla partier som är anmälda. Förutom de vanliga finns en del lite mer annorlunda partier.

Dagen går så snabbt. Den enda tid som var seg var den mellan 18-20 då det var få väljare och vi väntade mest på att börja räkna rösterna.

Ett betydande arbete är de förtidsrösterna och jag känner mig kluven till dem. Samtidigt som jag tycker att det är bra att kunna rösta en annan dag, tycker jag att det är så otroligt klumpigt att dessa röster inte får räknas innan klockan blivit 20. Det beror på att alla som har förtidsröstat få lov att ändra sig. Det är väl bra i och för sig men vi som hade bortåt 600 förtidsröster, ungefär hälften i vårt distrikt  kan alltså inte börja lägga dessa i valurnan förrän klockan 20 när röstmottagandet stänger. En kunde väl bestämt att de förtidsröstande fick ångra sig fram till klockan 18 på valdagen? Den hanteringen lägger en timme innan den riktiga räkningen kan börja, kan tycka att det är lite onödigt då bara en enda på hela dagen ändrade sin förtidsröst i vårt distrikt.

När alla förtidsröster ligger i urnan så öppnas den och alla röster till riksdagen räknas först.

Först räknar vi antalet kuvert och ser så alla röstsedlar har rätt färg. De var inga avvikande i den första. Vi räknade rätt, antalet stämde med antalet röstande enligt röstlängden.

Ordföranden  ringer in resultatet.

Landsting och Kommunröster räknas på samma sätt, placeras i påsar, förs upp på sammanställning och rings in.

Vid midnatt hade vi räknat klart. Då ska alla röstsedlar och en del annat material köras i till Göteborgs stadshus där det tas emot av annan personal.

Jag var hemma strax efter klockan ett på natten.