MARSVINSBLOGGEN

Ok, jag vet att detta lätt blir fel nu när jag ska förklara HUR jag jobbar men jag känner att det är nödvändigt. Inte för jag egentligen tror att de som behöver läser bloggen men för att jag behöver få det ur mig och formulera mina tankar.

Nu går hon på de vida vidderna lilla fina Poppy. Jag grät inte igår, jag gråter inte idag men jag är helt utmattad. Hon föddes 2011, såldes av Backaplans zoo och kom till mig 2012. Vi kämpade med hennes urinvägsproblem, hennes pälsproblem och till slut även en stroke och viktnedgången knäckte det hela. Igår kväll körde Billy mig och Poppy till Blå Stjärnan och hon fick somna in. Älskade <3

Ännu en förälder står framför mig och talar om sina barns behov.

Jag hatar inte barn. Jag är själv förälder även om barnen är stora nu. Jag skaffade en gång marsvin till mina barn och ännu längre tillbaks var jag barnet som var mottagare av mina föräldrars omsorg i form av ett marsvin. Men det spelar ingen roll, marsvinet är inte någons och den är absolut inte en liten smågodis som vi ska peka och välja.

Du har lämnat mitt liv men du lämnar aldrig mitt hjärta.

Jag blir så matt på detta; se på en samling levande varelser och sedan välja några. Som är söta tillräckligt för att förtjäna en plats hos dem. De som inte är söta? vad ska vi göra med dem? bunta ihop och slå ihjäl dem?

Om Eragons kan omplacera ett litet friskt marsvin till dig: räcker inte det? måste de skönhetsideal som just du har tillfredsställas också?

Fråga dig själv: om du skulle vara i situationen  att du skulle adoptera ett människobarn – hade du hanterat det likadant? Hade det känts etiskt?

Poppy, din kropp var slut men jag tror vårt band finns kvar.

Jag anser att alla levande varelser har rätt till sitt liv: tänk på det när du talar till mig. Tänk själv hur det varit att vara del av en samling individer som ska väljas bland eller ratas. Hade du velat vara en av dem? om inte, så tänk då efter VARFÖR.

Ovett, död och inkontinensunderlägg.

Detta blir nog årets blogg.

Har du några paket inkontinensskydd som ligger och skräpar? jag hade det efter mina föräldrar och när de inte ville ha tillbaks dem på vårdcentralen så använde jag dem i omplaceringen. Det var de väldigt bra till så har du tar vi gärna emot.

Det har varit fantastiska dagar. Sol, varmt och torrt. Det gröna guldet flödar och jag går mest omkring och trivs när jag är hemma.

Igår flyttade Kosmas och hans nya hem har två tjejer som behövde hjälp att se likadant på saker.

Padre flyttade för några dagar sedan, tyvärr av var orsaken till att han fick ett hem inte den roligaste men jag får se bortom det sorgliga med den fine Wii-Wii som miste sitt liv i alldeles för ung ålder.

Padre med sin fina familj. Så glad för att han fått ett fint hem.

Padre fick ett riktigt fint hem och han bor nu med tre tjejer som nästan genast visade att de blev tryggare och mer en flock när han klev in och bestämde 🙂

Min man klipper långt gräs till limporna varenda dag, jag som hade gett upp hoppet om att han någonsin skulle intressera sig för marsvin;  men även om han inte kan namnen på dem så ser han deras små personligheter…och vi talar om mannen som trots att vi hade barnen i stabila små klasser hela skolgången från ettan till nian så kunde han varken namn på klasskamrater eller deras föräldrar på avslutningen i nionde klass! Jag kunde nästan alla redan i tvåan. Vi träffade dem ju massor eftersom det var en liten friskola och hel del arbete sköttes av föräldrarna.

Så det är väl inte så chockerande att inte namnen på 15-20 marsvin flutit in men det är riktigt roligt att han ser personligheterna, och att han hjälper mig med allt pyssel som det är.

• Han går att lära! som min arbetskompis säger om vår chef.

Ja, annars är det mest det som händer…jag jobbar och trivs fantastiskt med det. Jag matar, sköter och byter för marsvin. Det går att fylla ett liv med det och det är så mitt liv blev. 🙂

De är så fina <3

Idag har det regnat lite men det är fortfarande varmt och gott och jag slänger en blick ut när jag grejar inne i huset… trots duggregn sitter ett gäng ute och smaskar gräs allt va de orkar. Blondie kom hem idag efter att hjälpt en kille som var nykastrerad och Poppy är i flocken efter att hon suttit med Padre, Lykke är också tillbaks i flocken, jag känner mig hel. Nu vill jag fira sommaren.

Obeskrivligt god. Snälltårta.

Idag var det mors dag och jag är så glad att mina barn älskar mig. Jag fick finpresent från Lush och hemmagjord smörgåstårta, vegan såklart.

Jag saknar inget.

.

Jag vill inte gnälla, det är något jag känner ganska starkt. Drar en på sig saker får en ta konsekvenserna och det är min absoluta uppfattning, både vad det gäller mig och andra.

Razze i grönskan <3

För det mesta flyter det på ganska lagom, i Eragons gör vi mycket, ingen tvekan om det men jag kan inte säga att vi gör för mycket.

Lorna på väg in krukan utan botten.

Vi får in ett gäng djur som behöver oss men då står vi med öppna armar och hjärtan, flera stycken och nästan tävlar om att vilja dem väl. Sen har vi fixat dem, de har hull, hälsa och fina nya hem som tar ansvar och vi drar efter andan och vi ska vila lite.

Lorna på gång & Puddingen

Men ibland så flyter det inte, utan vi hinner bara börja dra efter andan och så är det fullt pådrag igen. För ibland kan en styra bort, en kan bestämma att människor tar ansvar med stöd av oss men så finns det sådana fall där det bara inte funkar att göra så. Helgen kring åttonde april tömde vi omplaceringen efter Luciagänget och lämnade glatt städningen till en annan dag. Bara två veckor senare får vi in ett gäng på tretton djur igen. Galet vanskötta och i större behov av oss än de flesta marsvin.

Razze igen

Alla hade inte sådan tur att de klarade sig till oss utan där de kom ifrån hade cirka tjugo marsvin frusit och svultit ihjäl under vinter och tidig vår.

Puddingen <3

De som hade hand om dem tog inte ansvar och jag vet inte riktigt; jag är nog för trött för att känna. Jag och Christina delade upp dem mellan oss. Hon tog lådan med dräktiga och jag tog dem med ungar. Nio till mig och fyra till henne som senare blev sammanlagt sjutton stycken levande.

Gänget <3

Alla behövde badas, oljas och behandlas mot skabb. Illröda i hud, svampmärken, magra, C-vitaminbrist osv.

Jag säger skvamp eftersom det inte finns att jag skulle behandla med det ena eller andra. Skabb och svamp i en djävla röra.

Nu är de på banan, en av de små ungarna har haft sår och märken ända in i denna veckan men de andra hämtade upp det värsta på cirka tjugo dagar.

Gänget <3

Christinas skyddslingar har fått sina små, en död vid födseln men annars fyra nya små glada liv. Christinas sambo hade tittat så allvarligt på Beda honan som fick sin kull först och sagt:

– “Va skönt för dig, nu behöver du aldrig vara med om det mer”

Amy med blicken <3

Jag flyttade ner flocken härhemma och de olika småfraktioner med läkande nykastrerade till Marsvinshuset och de eventuellt smittsamma fick rummet där mina brukar bo under vinterhalvåret.

Vivi <3

Eftersom jag är trött på elände så kommer inga bilder från det nya gänget som jag kallar APRIL-17 på grund av flera olika orsaker. De kom in i april 2017 och de blev sjutton stycken när de fått ungarna som fanns på gång i honorna som Christina tog hem.

Nästa gång kanske det är lite mer positivt men denna gång får det räcka med att bilderna på den friska flocken andas sommar och sol. Jag fotade idag och det var det som gav lusten att skriva för den har varit död den senaste tiden. Nu är det detta jag vill fokusera på; sommar, sol och gräsliv! Kanske vill jag skriva lite också…och fotografera.

Sommar och semester närmar sig med stormsteg. När du behöver passa dina marsvin så finns Eragons med vuxna ansvarsfulla pensionathem som tar hand om marsvinen. Eragons pensionatverksamheten har utvecklats under åren och så här ser det ut nu:

Du skickar förfrågan via vår webbsida: http://www.eragons.se/pensionat/ och vi kopplar ihop där det finns plats och vi försöker alltid att matcha så du inte ska behöva köra långt. Dock är detta ett pusslande och när vi kollat alla parametrar så kan det ändå råka hamna rätt långt ifrån. Men ta kontakt med ditt pensionat så kanske de kan ta emot centralt eller så råkar ni arbeta i närheten av varann. Det brukar lösa sig.

Det som är fördelaktigt med att bli medlem är att då passar alla för 25:- per dygn och marsvin. Är du inte medlem kostar det 10:- mer per dygn.Medlemskap i Eragons kostar 200:- per år och jag brukar säga att du får bara äran 🙂 men detta är ett exempel där det är en fördel rent ekonomiskt.

Våra pensionat är all-inclusive. Det är vuxna som tar ansvar för marsvinen och de har accepterat de villkor som Eragons ställer vad det handlar om yta och mat. Marsvinen ska vara försäkrade. Du behöver bara lämna dina marsvin i en transport med lite spån i botten, hö och en gurkbit, sen fyller du i vårt pensionatformulär.

Dessa små älsklingarna Sakarias och Romulus fick sitt eget hem igår kväll och samtidigt gjorde de en elvaåring överlycklig.

Du kan försäkra dina små limpor hos Agria eller Sveland. Det kostar cirka en krona om dagen per marsvin. Om ditt marsvin blir sjuk så ligger självrisken på cirka 700:- och cirka 20% av beloppet som veterinärvården kostar. Försäkringen måste tecknas minst tre veckor innan du lämnar på pensionat.

Eragons passar inte oförsäkrade marsvin. Vi är rädda om både om marsvinen och om de som passar.

Medlemskapet betalar du till föreningen http://www.eragons.se/produkt/medlemsskap-2017/

Betalningen för själva prnsionatet betalar du direkt till den som passar.

———————————

Påsk innebär mer ledigt för många och därmed mer tid. Jag utmanar dig att använda en del av den tiden till att prova och byta ut en enda djurprodukt mot ett växtbaserat livsmedel.

GOASTE !

Det finns numera snäll glass under samma fabrikat som säljer mycket annan glass i Sverige, så kanske passa på att titta bortom kalvmaten i påsk?

Glass i stora lass!

Prova nåt nytt, lär dig nåt nytt. Utvecklas.

Jag hamnar i telefon med en försäljare. Det händer oss alla ibland och det brukar inte vara någon rolig upplevelse när det gäller mig. Jag är naturligt skeptisk för att inte säga direkt negativ till försäljare av de flesta slag och särskilt via telefon. För de mesta hinner de inte ens presentera sig utan jag lägger på direkt.

Amy, Big Bang mamman gör reklam för att stötta Eragons. Det gör hon rätt i!

Varför öda tid- jag köper inte för att nån annan tror jag har ett behov, jag köper när jag känner att jag vill ha eller behöver någonting, när jag tänkt över det och har pengar. Innan dess är det inte intressant alls.

Men Christoffer på Sponsorhuset kan min sort, han mailade först och han mailade ett kort mail. Han bokade en tid och påminde via sms strax innan vi skulle talas vid. Bra jobb!

Vi pratade alltså på en tid anpassad efter mig och jag blev övertygad. Detta kostar inte Eragons något och på samma sätt som jag är så tror jag de flesta egentligen känner. Jag vill köpa när jag kommer på det. Sponsorhuset tar hänsyn till det.

Här kan du handla och ge stöd samtidigt.

De har utvecklat en funktion i webbläsaren Crome så att detta sköts utan att jag själv måste göra extra grejer när jag handlar. Jag har Crome istället för Internet Explorer och jag aktiverar “handla Smart” knappen och är företaget jag ska handla av anslutet till Sponsorhuset så får jag och Eragons halva rabatten var. Skulle jag vilja skänka Eragons hela summan så går det också.

Bli medlem är kostnadsfritt:

http://www.sponsorhuset.se/start/bli-medlem

När du handlar blir det rabatter hos 646 nätbutiker, under flik “Butiker” ser du hur mycket:

Hälften får du.

Eragons får hälften.

http://www.sponsorhuset.se/eragons/

WIN – WIN

Just do it

Jockes mun rör sig snabbt, snabbt och i samma takt som brorsans. De sitter sida vid sida- de fina bröderna brun med lite vitt som kom in till Eragons den fjärde mars, idag är det exakt en månad sedan.

Jocke till vänster

Igår var de på Husdjurshälsan och blev kastrerade. De är köpta hos en uppfödare i Göteborgstrakten vid den här tiden förra året. De som lämnade dem kunde väldigt lite svenska och vi orkade inte hålla emot. Det var en liten familj som dök upp på lördagsöppet och på bruten svenska och teckenspråk förklarade att de ville “ge bort” sina marsvin för att en person i familjen var trött.

Vi har haft lite motgångar på kastreringsfronten. En av de djur vi rekommenderade för kastrering och en av “våra” marsvinshanar dog för en tid sedan. Båda kastrerades vid samma tillfälle och av samma veterinär.

Detta tog ner vår ork och lust rätt ordentligt. Vi vill ge marsvinshanarna det bästa livet och vi lägger vårt arbete, tid och pengar för att de ska bli så. När vi då står i slutändan står med en ett år gammal hane som dött i komplikationer efter ett ingrepp som vi inte MÅSTE göra så känns det riktigt kass.

mom mom mom

Så fullkomligt knäckande att det är svårt att förklara. När vi blir sorgsna orkar vi mindre och jag lägger sådant åt sidan för jag har ingen lösning.

Till slut tog jag beslutet att våga igen, vi har många som önskar kastrerade hanar och så sitter vi med flera som egentligen passar i ålder och vikt. Jag måste våga, måtte det gå vägen.

Först provade jag med Patrik. Han överlevde, och åker till sitt nya hem och sitt nya liv om ett par dagar.

Jag väntade på telefonen hela dagen igår och när den till slut ringde var jag så nervös så jag avbröt den stackars djurvårdaren när hon ville byta artigheter. Jag bara:

Hur gick det?!

Det var lite krångel; men verkade ha gått bra ändå. Jocke hade ett bråck vilket orsakat en större operationsöppning i buken och inte det lilla snittet som normalt görs i pungen.

Eragons motsvarighet till så kallad mugshot.

Jasmine hämtade dem och idag är de relativt pigga. Såklart underlättar det att jag matat med CC och petat in gräs hos dem flera gånger. Det är inga mängder ännu med det gröna guldet men tillräckligt för att få fart på dem emellanåt. Goda vänner är de så sällskap har de ju.

Detta ska allt gå bra. Håll nu tummar, tassar & tår.

Ibland vill jag dela mig i två; en går till jobbet och umgås med massa trevliga människor och tjänar pengar –  den andra stannar i källaren och utvecklar marsvinskommunikation.

Här har de små familjerna huserat några veckor. Liggande bokhylla med fyra sektioner. Två under filt och två med ett hus. Lagom svårt och farligt.

Det fungerar inte så bra; utan mina dygn envisas med att ta slut efter 24 timmar. När jag har lediga dagar är det ljuvligt att gå i källaren hela dagen, byta i alla burar, klippa klor och mata. När marsvin på bortåt sex år popcornar när buren är bytt – så gott att se. Så mysigt så jag känner för att popcorna själv!  När jag jobbar och någon annan matar känns det mest fel, jag är avundsjuk och tänker att de säkert snålar med gurkan.

Jojje. Sötaste munnen <3

Just nu går jag en kurs på onsdagskvällar och efter kursen igår kväll hade jag stämt träff med flera adoptörer. Fyra killar flyttade iväg vid 21-tiden på kvällen – det är ju tur att människor är flexibla.

Igår kväll flyttade Liam och han har dessutom blivit pappa för några veckor sedan. Vi köpte han och tre djur till för att stoppa avel.

Inget slår känslan att fått placerat marsvin i bra hem. Dorotea och hennes små är snart flyttklara. Agnes flyttar i helgen. Snart tömmer vi omplaceringen, både bra och sorgligt.

Liam – charmknutten.

Måste jobba – vi hörs!

Tänkte jag skulle pigga upp er med en helt fantastisk liten Razzegris såhär på kvällskvisten.

Razze

Ibland händer en bild som ramar in en speciell sak. Här är bandet som spelar just nu, bilden är tagen i farten så ni får ha förståelse för att de inte står uppställda för fotograferingen.

The misfits betyder “de missanpassade” och dessa är här av den orsaken.

Lykke-Li är i kören. På bilden är hon det mörkbruna strecket till vänster. Lykke  var en rädd hona från en uppfödare som  misslyckats med att göra Lykke med barn. Hon var arg, livrädd och allmänt ur slag när hon kom till oss. Kastrering blev den sista insatsen för att vi misstänkte att hormonerna påverkade henne men operationen gjorde ingen stor skillnad. Nåt år senare fick hon en stroke som hon med nöd och näppe klarade sig från. Nu är hon mild, mjuk och trygg, och knappt märkbart sned efter stroken.

Puddingen spelar bas. Hon är den stora vackra trefärgade i centrum av bilden, hennes främsta egenskaper är styrka och rädsla. Ingen dunderkombo när det kommer till relationer men Razze: han förstår sig på känsliga konstnärssjälar och pratade ner henne på jorden. Utan skador men det var lite dålig stämning en stund.

Den guldfärgade i hörnet – hon tillhör scenshowen som dansare. Hon heter RobElla men går oftast under “karateprinsessan” eftersom det är hennes specialitet vilket hon visade för den fjärde medlemmen i gruppen Lucia som skrek rakt ut i ren skräck.

Lucia, trefärgad längst fram i bild är följaktligen leadsinger. Hon kommer från Falköping och var den som var i sämst skick av alla fjorton när de kom.

Lucia den 13 december 2016, hon har skabb i långt framskridet stadie.

Då trodde jag hon var äldre, eftersom hon var så sliten och illa däran men nu när hon har päls och spänst i kroppen tror jag hon är rätt ung. Men hon är en känslig själ och därför passar hon bra i bandet.

Den vita under höet tillhör inte bandet, Penny är här bara för att jag är svag för hennes utseende.

Hon är så lovely.

Puddingen kom till flocken härhemma för att hon bråkade och det var ju tur; för oss! hon är så himla rolig, livrädd, stor och go. Hon har säkert lite cuyblod i sig. Hon påminner om de stora tjejerna, Elsa, Eva, Flikan och Sue Ellen. Jag älskar henne och när hon som första marsvin provade den nya uppfinningen så älskar jag henne ännu mer. <3 <3 <3

Patrik. Ja han har det bra och verkar helt tillfreds med tillvaron. Två gånger om dagen får han CC och då får han träffa Lucia. Den övriga tiden träffar han Blondie och det är så fint att se hur han vill ligga nära med båda tjejerna.

Madrasserad cell

Det ska gå bra det här!

På västkusten skiner solen, vi har lite snö men solen talar sitt tydliga språk. Våren är här, snart springer det marsvin in och ut ur lekstugan igen.