Dör sötdöden
Happy Valentin – vi har en vinnare
Äntligen, äntligen, äntligen så har Dorotea också fått sina barn. Hon hade dessutom fyra som jag trodde om både Agnes och henne på grund av viktökningen.
En kan aldrig vara säker på tidpunkten om en inte ser när de föder men: det fanns blod kvar när vi kom idag mitt på dagen.
Så jag tycker dessa småttingar haft känsla för högtider: de kom på Lucia, födde barn på julafton och nu även på alla <3 :s dag.
Nu ska jag njuta av att oron är över. Agnes kändes annorlunda idag, ingen klump i magen. Dorotea verkar helt ok och hungrig!
De nya är små, så små men helt normalviktiga. Två barn som är en svart och en vit på 60-ish gram och två som är en svart och en vit 80-isch gram.
Tre verkar vara flickor och en verkar vara pojke. Han är så klart en Valentin och hans vita syster måste vara Happy, eller hur?
A1 & A2
De ska heta något på A och de är tjejer, i alla fall ännu så länge 🙂
Underbara som alla marsvin, yrvakna som de flesta nyfödda. En brun och en vit och snabba som attan. Anni & Alicia bestämmer Marie och jag…
En intensiv dag, middag med bönderna som fixar hö och kross. Trevligt. Sen hem och fixar för marsvinen härhemma. Jag bestämde att de långhåriga nu behöver friseras så i veckan blir det frisering vare sig de vill eller ej. Har alldeles för mycket långhårigt; Lykke-Li, Amy, Zindra, Lorna, Summer. Jag skulle inte ha långhåriga..?!
Det verkade bara bli två…vi är inte helt lugna med det. Dels hade Agnes gått ner ungefär 300 gram, vi hittar ingen död unge och dessutom känns hon inte helt tom. Det kan vara tre olika saker. Död unge, cysta eller moderkaka.
Inget av det är bra men cysta är inte livshotande. Vi avvaktar ännu och försöker att inte vara hysteriska. Det är inte helt enkelt men hursomhelst: Två välskapta underbara flickungar med bra vikter är födda. Mamma och barn verkar må bra.
Sov gott!
Många pojkpar och nio liv
För nästan fyra år sedan flyttade Loke ( Loke är son till Becky och bror till Ylva och Rosa) till en familj i Borås. Med sig hade han Rex, en ett år äldre hane som var Lokes Papa Baloo. För någon månad sedan upptäckte familjen att Rex hade en knöl på kroppen och efter kontroll hos Blå Stjärnan i Borås som konstaterade att det var inväxt tumör så beslutade familjen två saker. Avliva Rex och låta Loke komma tillbaks till Eragons. De älskade sin Loke men…på fyra år i en barnfamilj händer en del. Barn får andra intressen (ibland föräldrar också 🙂 även om det inte hade med detta att göra) och i takt med andra intressen, högre klasser i skolan, mer läxor var tiden till marsvinen inte lika prioriterad.
Visst är Eragons glada när hemmen blir livslånga för marsvinen, men vi blir glada när människor vet sina begränsningar också. Loke hinner få ett fint hem till och det är det viktiga. Marsvinen ska ha det bra, hela livet. Inte bara några fattiga veckor tills ett barn tröttnat, inte bara några månader innan en urblåst uppfödare tröttnat utan HELA livet.
Så nu får Loke vara Papa Baloo för Romanus och visst blev åldersskillnaden lite stor men vi jobbar med vad vi har istället för att fåfängt önska vad vi inte har.
Är det en sjuåring som behöver ett nytt hem då försöker vi ordna det. Har vi för många småttingar som behöver Baloopappor så får vi ta även något äldre killar. Problemet med Romanus som kanske blir själv när han är tre löser vi med en kastrering vid ett års ålder.
Det är däri storheten ligger. Tänk hela cykeln:
Jobba med det du har och jobba där du står.
Sedan en hälsning från en som har varit i flera hem med förhinder; Tarzan.
Tarzan är marsvinet med 9 liv, precis som en katt.
Sen vill jag göra reklam för ett litet nytt företag som är helt fantastiskt. jag är där och handlar så ofta jag kan och tycker det är synd att barnen flyttat för vi gör av med mindre mat nu och de har så mycket jag vill prova.
#happyvegan
#bästa affären
Nu ringde David!! det är fler ungar och Agnes som fått. Räkna med fler inlägg idag!!
Lördag och bra lösningar
Rufs 5 år
Frippe 5 år
James Bond 5 år
Rollo 5 år
Yango 7 år
Abbe Watson 7 år
Dessa har idag fått vän och/ eller hem.
Inte illa jobbat på tre timmars öppentid.
Dorotea: inga barn
Agnes: inga barn
Barbamama
Sakarias. Så heter han den nye killen i Lucialådan. Självklart kom han den dagen jag jobbar och inte kan åka ner…får meddelande från en man som febrilt försöker förstå vem som hör ihop med vem för att jag ska kunna förstå….rätt svårt.
Till slut åkte Marie, som inte sovit klart efter nattjobb ner och vägde, fotade och stillade både min oro och nyfikenhet <3
När jag kom ner idag sprang Sakarias omkring och är i princip lika försigkommen som Betty som föddes förra lördagen. Småmammorna Sabina och Birgitta är nog syskon eller halvsyskon. Pappan till båda kullarna är troligen samma eller närbesläktad. Sakarias minner om den lilla döda Banjo, med vitt på ena tassen.
Det slog mig idag; Agnes och Dorotea påminner om Barbamama. Båda är väldigt stora, promenerar på mina nerver. Bara för att sista dagen var 21 februari, måste det dröja ända till dess?
Bejbi, bejbi, bejbi kom ut nu!
Betty & Sakke vill ha fler att leka med!
Hej, ha det fint tills vi hörs igen!
// Irene
Agnes
Är på Eragons så ofta jag orkar och hinner men inte ett skit vettigt kan jag göra…helt fascinerad av den lilla gruppen honor som har fått och ska få, barn.
Dessa honor är för mig delade i olika grupper. Dels de som jag nu kan dra efter andan med: Lucia, Cashilda som fått Julius och redan flyttat och Birgitta som fått barn och nu ska klara amningen men i övrigt verkar ok.
Sen är det Elisabeth som verkar ha klarat sig från dräktighet men som lika gärna kan sitta tiden ut, till den 21/2 då tio veckor från att de kom in.
Sen är det Sabina, Agnes och Dorotea. Dessa, och särskilt Dorotea & Agnes upptar långt mer än ett sunt antal timmar av min vakna tid.
Bara det går bra!
En liten Betty…
I lördags var det Linda som kom ner först i omplaceringen. Birgitta hade fått barn. En levande och en död.
Det är så sorgligt, hela väntan och helt perfekt och sedan död vid födseln. Vad det beror på vet vi inte men en fullt utvecklad över 100 gram tung unge överlevde inte. Vi kallar henne Banjo.
Men vi har bestämt att vi ska glädja oss åt den som lever och Betty lever. Som hon lever! Hon äter, sitter med mamma som sitter bakom Lucia. Sen har hon ytterligare en helt fantastisk färdighet, hon popcornhoppar och det smittar över på den som troligen sluppit mammaskapet, lilla Elisabeth.
Jag är nyfiken på vad de har för släktskap och så som de formerar sig nu så kan det bero på släktskap..men också på vilken situation de befinner sig i. Birgitta är ganska försvarsinriktad. Med alla mammahormoner i gruppen kan det bero på att hon inte får ha ungen ifred annars. En del honor “kidnappar” andras ungar. Dock verkar Lucia som redan fått barn, hon fick två dödfödda den 13-14 december och jag tänker att hon har hämtat sig från hormoner, vara den som Birgitta ser som sin bodyguard. Eller så är det Birgittas mamma. Allt är möjligt.
Jag känner att jag vill berätta så mycket. Men tiden räcker inte riktigt.
Ha det fint -försöker höra av mig snart igen!
Sten-Poppy
Det handlar om Poppy och stenar. Har tappat räkningen på hur många vi plockat ut under åren men är tacksam att det fungerar att göra det. Vi är inte jag utan en Annelie på Husdjurshälsan.
Trots idog medicinering har det kommit igen. Stackars lilla tjej <3
Poppy är förbannad efteråt, hon slår så där med framtassarna och visar tydligt sitt missnöje. Det gör djävulskt ont, det behöver en inte vara Einstein för att begripa.
Vi förlorade en kille i veckan, det är alltid tufft.
Men det är skönt att vi är en grupp nu.
Trötta och tre år
Just nu känner vi oss lite slitna i vår arbetsgrupp.
Det började med de fjorton Luciadjuren från Falköping, sedan kom en familj med sex marsvin i vild avel ifrån Göteborg och nu i veckan kom ytterligare fyra marsvin från Dalsland som också kommer bli fler.
Smuts, ohyra, trängsel, skitigt vatten. Inavel utan sans och balans.
Zooaffärer med knappa kunskaper.
En person åker till zooaffären i Torps köpcentrum i Uddevalla för att ordna sällskap åt en vuxen hona. Ville ha en hona till sällskap men det fanns inte, så personalen sa att det går lika bra med två pojkar (hon var tvungen att köpa två för hur skulle de kunna veta att hon hade ett marsvin hemma?) Personalen sa att pojkarna inte skulle bli könsmogna på läääänge så några ungar skulle det inte bli….detta var i maj förra året och pojkarna skulle vara sju veckor vid köpet.
Nu sitter pojkarna i Ytterby hos Lena och dräktiga honan och hennes troligen dräktiga bebishona bor tills vidare hos Maria i Mölndal.
Familjen ifrån Göteborg fyller flera boende i ett annat jourhem, mamma och kanske ung hona där också är dräktig.
Onödigt.
Mitt i detta har vi bestämt att vi ska bli, måste bli starkare. Eragons måste vara en kraft att räkna med, och då måste vi ha medlemmar och ska vi ha det så måste vi ta hand om dem.
Nu har vi fått en kraft att räkna med på området och dessutom har vi den tekniska supporten vi behöver. Så vill du bli medlem så kommer du inom kort att kunna “köpa” detta i vår webbshop. För det blir nämligen den tekniska lösningen som är allra mest tidseffektiv och det vill vi vara, effektiva. Vi vill effektivt få bort allt dåligt kring marsvin.
Idag blir min älskling Razze och hans tre fantastiska syskon tre år. Det är galet hur snabbt tiden går och det är otroligt att Maria klarade dem; de små Zorbabarnen som aldrig fick sin mammas trygghet då hon dog precis efter att hon fött fyra helt fantastiska underverk. De andra tre blev kvar hos Maria och det var inte långt ifrån att Razze blivit kvar han också 🙂
Zorbamamman födde Krulliz, Zoya, Zenita och Razze
Kanske minns jag stavningen fel men nåt i den stilen.
Grattis fantastiska ljuvliga underverk!