Jag hade en bra dag igår, den gick i ett och inte fem minuter över men när en gör sånt en älskar gör det inget, och jag var rätt hög på livet.
April 2015, fina, fina flocken och Rönn mitt i smeten 🙂 Rund och mullig, vacker frisk glans i päls och ögon.
Jag kraschlandar i soffan vid åttatiden på kvällen och skulle titta på meddelanden och missade samtal som samlats under dagen. När jag bläddrat bakåt börjar jag fatta, lilla Rönn finns inte längre.
Annonsen. Rönn syns i mitten och många reagerade och vi försökte pruta. Säljaren ville gärna bli av med dem, men inte utan pengar. Rönn visade sig vara tjej och troligen berodde det på skötseln att inte fler dräktigheter blivit.
Rönn var ett grovt misshandlat och ungt djur som köptes loss från sin ägare av Eragons. Detta var på en särskild önskan från en supporter som särskilt skickade de 700:- som idioten som hade Rönn, hennes mamma Hassel och brodern Ask begärde i lösen.
De som hämtat skrev: Rönn. Liten och mager, det enda de fått att äta var knäckebröd, lite kraftfoder och lite grönsaker, typ bananskal
🙁 . Inget hö alls för det tyckte ägaren skräpade ner så. …
Vänster ytteröra var borta, och jag tyckte att hon såg lite sned ut. Kanske var det bara inbillning men oavsett, troligt var att Rönns mamma Hassel bitit i örat efter födseln för att få liv i henne, mammorna gör så när de inte är nåt liv i barnen när de föds.
Rönn bodde rätt lång tid hos mig men på grund av att hon var ung och också till synes frisk fick hon göra sällskapsuppdrag (när någon ska sluta med marsvin, har ett gammalt och inte vill omplacera) och på grund av hennes ointresse ( eller eventuellt rädsla, lite osäker på drivkraften) för att gå ut på gräset bestämde jag mig för att jag trodde att hon skulle må bättre i ett mindre sammanhang. Samtidigt var det inte enkelt att omplacera Rönn, jag var fäst vid henne, värnade och ville verkligen inte låta henne flytta till en ny adoptör, och i värsta fall helt tappa kontakten.
Razze & Rönn
Victoria höll på att göra en flock med sin nykastrerade Harry Olsson, och hon hade i så många sammanhang visat att hennes beslut var osjälviska, empatiska och för sina marsvinssambos bästa. Dessutom höll hon kontakt med Eragons, skrev i fb-gruppen, på mail ibland och sms, jag var säker på att Rönn inte skulle försvinna ur sikte utan jag kunde älska henne sådär på avstånd.
Jag skulle veta och känna att Rönn hade det bästa liv och kanske träffa henne ibland på omplaceringen när Victoria kom ner med marsvinen för lite skötsel. Jag frågade om Victoria kunde tänka sig att ta in Rönn och det ville hon gärna. Tillsammans med en ny omplaceringstjej som fick det romantiska namnet mamsell Roos flyttade Rönn till Harry Olsson i mars i år. Jag var lättad, ville inte låna ut henne mer för att hon skulle bli modigare utan det kändes bra att hon fick en stabil hemmafront.
I fredags morse fick jag första signalen om att det inte stod rätt till med Rönn. Victoria skrev i sms att Rönn ratade paprikan på morgonen. Jag är luttrad såklart och svarade att kanske var det paprikan det var fel på och inte på Rönn. För hon åt gurka…
Rönn blev bara 2,5 år.
Victoria höll med och skulle köpa annan paprika för att prova. Sen gick det snabbt, redan på lördag morgon strax innan jag öppnar i omplaceringen åker Victoria akut till Blå Stjärnan, och bara några timmar senare är Rönn borta. Hon hade en tumör som växte alldeles i hjärttrakten och plågades. Rönn andades tungt och veterinären gav inget hopp.
Victoria fick ta det tunga beslutet att låta Rönn 2,5 år dö.
Dö för att slippa lida.
———————————–
Lilla Rönn har somnat och ängslas inte, lider inte
hon vilar gott och svälter aldrig mer