Det är någon som tycker att marsvin får alldeles för mycket uppmärksamhet 😀
Gösta.
Det är en särskild stämning att åka ner på söndagar… lugnare på nåt sätt i jämförelse med vardagar, eller kanske är det kontrasten mot lördagen. Det är mysigt iallafall. Jag tar en kaffe och pratar med Tobbe.
Detta är Birgitta. Hon har nog inte så gammal och har heller inte fått barn förut men är utan tvekan med barn.
Matar med hö först, väntar en stund, ger lite kål och grejar med annat. Sen får de en bit gurka, en gren och mer hö innan jag går hem. Tänker: “det tar bara nån timme” och det tar alltid minst två och en halv :). Sällan jag gör nåt vettigt av all strötid, pratar som sagt och löser världsproblem med Tobbe. Bara går där och låta dessa små varelser bli sedda. Jag glor så klart inte på dem hela tiden men det är något som gör att det i miljön på Nansen blir mer sett, jag uppmärksammar bättre. Härhemma är det inte samma glasögon på.
Agnes, tror hon kan vara andra generation av dessa djur. Dotter till Lucia eller nån jämngammal med henne som dött. Agnes har fått minst en kull, kanske två och har en till i magen. Hon är slapp i sitt magskinn och någon har tuggat rätt mycket av hennes päls. Den första känslan jag fick angående det är att de varit utan hö och mat och i förtvivlan ätit av varandras päls. Ser ingen som gör det nu.
Idag satte jag ihop två femåriga killar. Frippe annonserades i veckan och förra lördagen kom James Bond in. Just nu är de rätt misstänksamma mot varann men bägge äter och ingen antastar den andre så rätt lugnt alltså.
De sitter i en stor hage på golvet mitt inne i affären; enligt konstens alla regler ska de ha mycket gott, mycket plats, en del att göra, inga dofter eller ljud från andra marsvin. Ville inte bada så jag la svampolja på dem så nu stinker de citrongräs och lavendel 🙂
Patrik. Vill inte vara med på bild 🙂
Idag fick alla marsvin grenar från sälgträdet på utsidan och det var härligt att se Lucias flock, alla kastade sig över grenarna.
Teddytjejerna som kom in igår var också snabbt på grenverket och när det gått en stund gjorde jag hökoja av hela buskaget. Marsvins glädje när de blir erbjudna en hökoja, eller en koja av filt eller ett vanligt gömsle trä eller plast som är nytt är bland det roligaste som finns att se.
Nu tror jag bestämt att vi fått ett fint hem till ytterligare en av teddytjejerna. Dessa var tre systrar från start och har en speciell historia, vi brukar inte ta in sådana som skaffat hos uppfödare. Men eftersom vi redan hade Lucia-gänget tyckte jag att det är ok, kan ju vara bra att ha några flyttbara också, för det är ju inte Luciagänget på ett tag. De som på grund av allergi var tvungna att göra sig av med dessa hade skaffat hos uppfödare i Borås…men de ville inte vända sig dit för att lämna tillbaks. Varför? frågar jag,
Ja jo det är ju långt…men hon hade så väldigt mycket djur och det var ett barn där också…jag vill ju bara att dessa ska få det bra..och det känns som ni bryr er.
Detta tycker jag känns så himla märkligt, jag tycker att det hos uppfödaren om någonstans skulle kännas tryggt och safe. Uppfödaren skulle vara den som kunde ge marsvinen det bästa och vara den som har en bra miljö för dem. Men det är ofta köparna säger just såhär; de känner att det känns bättre att lämna till nån som bryr sig, vilket tydligen vi kan men inte en uppfödare om sina egna djur. Så märkligt.
Teddytjejer, en har redan flyttat. Födda hos uppfödare i Borås i somras 🙁
Så här är läget för Luciadjuren idag, Lucia, Dorotea och Elisabeth är tingade.
Jag tror den lille Padre Pio är känslig själ för hans vikt är ostabil. Kraftigt upp och kraftigt ner, vilket även kan tyda på tarmparasiter.
-
Namn 13-dec 18-dec differens % Lucia 703 614 -89 -13% Casilda 562 608 46 8% Dorotea5606155510%Agnes 545 625 80 15% Birgitta 420 490 70 17% Sabina 375 413 38 10% Elisabeth 308 354 46 15% Romanus 238 258 20 8% Vladimir 233 299 66 28% Lorenzo 218 258 40 18% Padre Pio 785 745 -40 -5% Kosmas 674 730 56 8% Patrik 445 516 71 16% Toribio 341 404 63 18%