Idag har Linda, Maria och jag städat i omplaceringen. Vi är inte klara men förbaskat nöjda med allt vi fixat. Både i lokal och affär är i bättre ordning.

Igår var jag och Johanna i omplaceringen och det var ganska låg puls. Tre små limpor – Bubba och hans två tjejer flyttade till Skene.

Sen tog vi emot en liten vilsen Fjonka och Teddie, hennes kastrat to be. Vi kallar det problemlösning. Eller flockterapi. För Fjonkan har inte alls tanken att Teddie är hennes livskamrat. Hon tycker att han är rätt korkad och att hon klarar sig hellre själv än att göra flock med honom.

Fjonkan tyckte det samma om Razze, och en del av tjejerna som Apelsin och Amy: finns det ens så dumma marsvin? Men det var igår, en är väl inte sämre än att en kan ändra sig?

Ser ni henne? Lilla Fjonkan sitter under sälgkvisten och mumsar.

För vem är det inte som delar låda med Fjonkan idag om inte just Apelsin? De andra var lite på sin vakt igår mot den lilla bruna Fjonkan men idag är hon i princip som vem som helst.

Jag älskar flocken, de förklarar saker för förvirrade marsvin mycket bättre än vad jag någonsin skulle kunna göra. De gör det genom att vara sig själva och när någon beter sig konstigt så ignorerar de dem mest. Det kan bli ett tjuvnyp om de är riktigt dumma men mest sitter de och tuggar och ignorerar.

Vad ska en göra en tråkig helg i oktober, för kallt och blött ute och inget särskilt händer? Klipp en massa sälggrenar, gärna med blad kvar och lägg i marsvinens bo. Bygg hökojor med grenverket också 🙂 Byt de vanliga husen mot några kartonger, gör flera in och utgångar. Helgen blir bästa festen 😀

Så småningom förstår det förvirrade lilla marsvinet att det är inget märkvärdig med någon och att alla får mat.

Vilket, in the end of the day, är viktigast, eller hur?

I veckan berättar jag mer om Fjonkan och Teddies flockterapi.