Idag skriver Kristina om underlag och det tycker jag var intressant. Hoppas det känns så för er också. Eftersom Kristina inte har nån bild av marsvin i dagens blogg så får ni några på goa Sotis.
Han väger idag söndagen den 22 juli 828 gram Han känns jättefin och frisk nu och sällskapar sedan en dag med min kastrerade Lykke-Li. Det återstår att se vad de gillar det men ännu så länge interagerar de inte jättemycket.
Nu Kristina:
I maj i år (2018) var jag på en föreläsning om marsvin på Blå Stjärnan. Den var mycket intressant, och en av sakerna som togs upp var att man kan använda stallpellets som bottenströ till marsvinen. Jag har genom åren testat, och diskvalificerat, en massa olika sorters burunderlag, men inte stallpellets. Alltså var det värt ett försök.
Den stallpellets jag provat kommer från Granngården, och finns att köpa i 14-kilossäck. Den består av pressad sågspån, från gran och tall, och det anges att mängden tall är lägre än 10%, vilket känns bra eftersom mängden terpentin är lägre i gran än i tall.
Stallpelletsen ska blötas med vatten, för att sedan falla isär till fint spån. Rekommendationen på säcken är 5-7 liter vatten per säck stallpellets. Med den mängden vatten hade jag svårt att få pelletsen att ramla sönder, men med 1 liter riktigt varmt vatten per kilo stallpellets fungerade det tillfredsställande.
Slutresultatet med den vattenmängd jag använde blir spån som är för blött för marsvinen att gå på, men efter en veckas torkning i plastlådan var det bara aningens fuktigt, och jag bedömde att det då var okej att använda. Det luktar sågspån, och för mig som förknippar den doften med förekomsten av terpentin var det inte helt behagligt.
Lilla flocken (Nypon, Luna och Sonja) fick vara testpiloter för stallpelletsen. I deras låda på 130*80 cm gav sju kilo pellets ett lagom tjockt lager bottenströ.
Nu har vi använt stallpellets i ett par veckors tid. Så hur fungerar det? Inte jättebra, tycker jag. Om det hålls fuktigt så dammar det inte, men jag är inte helt förtjust i att låta marsvinen bo på fuktigt underlag. Ytan torkar upp väldigt fort, speciellt nu när det har varit orimligt varmt, och då dammar det.
Rejält.
Det är mjukt och trevligt, och marsvinens fötter verkar må bra. Marsvinen själva verkar också gilla underlaget, och de kan ordna små gropar till sig själva att vila i.
Det är relativt lättstädat. Jag punktstädar dagligen, och gräver bort allt kissat strö, och plockar bort alla pluttar. Det är lätt att se vilket strö som är kissat på och att gräva bort detta,men pluttarna får handplockas. Jag har försökt att använda en sådan där spade man använder för att städa kattlådor för att sila bort pluttarna, men antingen har jag fel typ av
spade, eller fel teknik, för det har inte fungerat bra. Det går fortare att handplocka.
En stor nackdel är att det är så finpulveriserat, så att alla grönsaker som marsvinen tappar i spånet blir alldeles insmetade med spån. Det gillar jag inte alls. Men det värsta är dammet.
Nypon har problem med kronisk rinit, och är definitivt känslig för damm. Efter ett par veckor på stallpellets blev han väldigt snuvig, så vi fick sätta in en ny omgång Metacam och byta tillbaka till gammalt beprövat, dammfritt underlag.
Stallpellets kan säkert fungera för andra marsvin, men inte för min lilla flock.
Kristina från Ekliden
Och nu kommer jag med min lilla passus när det gäller sågspånspellets (stallpellets eller eldningspellets) som jag tycker är väldigt bra.
Jag använder ju det som underlag för de som behöver extra mjukt och dammfritt. Men jag vattnar det inte så det faller sönder, utan jag har en vetbed ovanpå de torra pelletsarna i stället. Vetbeden fungerar ju så att kisset rinner rakt igenom direkt och pluttarna stannar ovanpå. Jag bara rakar ihop pluttarna i en liten hög med fingrarna och plockar sedan upp dem lätt morgon och kväll. Efter några dagar, beroende på hur många marsvin man har på hur stor yta, så tar jag bort vetbeden och då ser man var de har kissat eftersom det är pellets som har fallit sönder på de platserna och det gräver jag bort, slätar ut kvarvarande pellets, fyller på mer om det behövs och lägger på en ny vetbed.
Den smutsiga vetbeden borstar jag av, lägger i en tvättpåse köpt på Eragons och tvättar i 60 grader utan sköljmedel samt torkar i torktumlare. Då blir den ren och fräsh och kan användas igen.
För att undvika att så jättemycket hö fastnar i vetbeden så har jag ett underrede till en gammal hamsterbur som jag har höet i. I den kan man välja det underlag som passar bäst, tidning, spån, pellets halm eller annat i en kombination. Den lådan städas dagligen.
Himla smart! Nu har jag ett bra användningsområde för den överblivna stallpelletsen. Här kör jag med gamla handdukar under vetbeden, i vanliga fall. Lilla flockens vetbed är så tufsig så den har en fleecefilt ovanpå så blir det lättare för mig att handplocka pluttarna.
Fick härom veckan lära mig av Karin H att använda Easy Strö. Jag har ju hela tiden bäddat i nämnd ordning, vaxduk-frotté – fleece – vetbed. Under pallarna har jag dessutom lagt klippta bitar i passande storlek av vetbed. Det har blivit oerhört mycket tvätt. Nu läger jag, ovanpå vaxduken, frotté, tidningspapper och Easy strö. Fyller på med hö, främst under pallarna. Knappt någon tvätt, mjukt för grisarna och oerhört lättstädat. Dessutom kan jag tömma allt i vår trädgårdstunna.
Easyströ är mjukt och trevligt, hyfsat dammfritt och har relativt bra uppsugningsförmåga. Det är ett av mina favoritströ. Däremot så fungerar det inte så bra om man har hanar som gillar att släpa snoppen i spånet. Eftersom det är smala bitar så kryper de in och fastnar på snoppen, och kan vara rätt så jobbiga att bli av med.
Kan man ha vetbed i hela buren? Alltså inte ha spån alls?
Ja, det kan man. Det viktiga är att man har någonting under vetbeden som suger upp kisset.
Tack!